Underbara stad
Evighetsinpackningen är i håret. Den är från Kiehls. Köpt i min favoritstad, Paris. En timme ska den sitta i. Jag pluggar, yes det gör jag. Får se om jag smiter in i stan senare på ett träningspass. Kanske inte orkar. Nu ska jag låta mirakelkuren trolla. kyssar
Inga bilder
Dålig uppdatering, ja jag vet. Jag känner mig tyvärr inte så fotogenisk idag. Men imorn kan jag lova att jag ska vara lite mera kreativ. Både med kameran och tangenterna.
Just nu glor jag och min bror på tvn, jag sprang upp en stund för att hämta fysik boken. Behöver verkligen läsa lite. Förhoppningsvis orkar jag pallra mig i väg till stan imorn, så att jag kan ta ett pass på friskis. Känner för yoga, det var ett tag sen. Smidigheten är dock inte på topp.
Just nu glor jag och min bror på tvn, jag sprang upp en stund för att hämta fysik boken. Behöver verkligen läsa lite. Förhoppningsvis orkar jag pallra mig i väg till stan imorn, så att jag kan ta ett pass på friskis. Känner för yoga, det var ett tag sen. Smidigheten är dock inte på topp.
Detta gör jag just nu
Det finns många ungdomar som väljer samma gymnasium som deras vänner. De är rädda för att stå på egna ben och träffa nya människor. Men let’s face it, hela vårt liv går ut på att träffa nya människor. Om vi inte vågar göra det nu, när ska vi någonsin våga ta det första steget ut i hela världen ensam? Livet är inte en saga om prinsessor och prinsar som ”lever lyckliga i alla sina dagar”. Vi blir lämnade av våra kompisar någon gång i livet och om vi inte har någon kunskap om att träffa nya, vad ska vi då ta oss till när vi står ensamma kvar? Jag brukar tänka. Det viktigaste är att man är bästa kompis med sig själv, eftersom att vi kommer att behöva leva med oss hela livet. En kompis kan vara evig med. Men folk förändras! Just därför behöver vi ta första steget nu, när vi har chansen. Vi behöver lära oss att träffa nya människor, det är en livs kunskap vi kommer att ha mycket nytta av i framtiden, det kan jag lova. Så istället nu för att tänka på andra nu när du väljer ditt gymnasium. Ta tiden att fundera ut vad du gillar mest och våga vara självisk, det lönar sig tillslut.
En bit ur min krönika som ska bli färdig till på måndag. Den är helt oredigerad och knappt läst igenom. Och ja, jag vet. Just nu är den långt i från perfekt.
En bit ur min krönika som ska bli färdig till på måndag. Den är helt oredigerad och knappt läst igenom. Och ja, jag vet. Just nu är den långt i från perfekt.
Morning morning
Jag vaknade allderles för sent med tanke på hur mycket plugg jag har att ta mig igenom idag. Det kommer nu resultera att jag bara kommer hitta på andra viktiga saker att göra, fan för att jag ska ha det så svårt att ta tag i saker. Som tur är har jag i alla fall hittat lite fina saker i webben som förmodligen kommer att klickas hem, och det gör mig definitivt gladare.
Vilken färg är finast? Jag gillar den ljusare bäst.
Vilken färg är finast? Jag gillar den ljusare bäst.
Roliga samt förnuftiga samtal..
Jag måste bara skriva upp innan jag glömmer lite roliga diskussioner jag och Beatrice hade idag. När vi var på väg hem från videobutiken i Axelsberg möttes vi av en obehaglig kyla. Inte sommar kyla, utan en riktig höstkyla. Trots att vi hade bunkrat upp oss med halsduk, mössa och sockor. Alltså hela kittet, så frös vi. Det ända som fattades var äckligt skitigt slask, för att det skulle bli fullbordad vinter. Då började vi plötsligt spekulera om teorier som att gud snart skulle öppna himlen och kasta en stor slabbig slaskboll rakt i huvudet på oss och säga "Här får ni ert jävla slask, nöjda nu?". Inte så orealisktiskt va?
Måste också bara påpeka att det va länge sen jag blev riktigt uppjagad som jag blev på slutet av hemvägen. Vi hörde nämligen en bil köra i fasansfull fart emot oss, trodde vi i alla fall. Beatrice gasade i väg och jag som är något segare på att reagera, kom efter i en hög fart. Visserligen körde inte bilen i vårat håll, men vi sprang hela vägen hem ändå, just på grund av den adrenalinkicken man fick. Borde faktiskt erkänna att det i bland kan vara lite små kul med sådant.
Måste också bara påpeka att det va länge sen jag blev riktigt uppjagad som jag blev på slutet av hemvägen. Vi hörde nämligen en bil köra i fasansfull fart emot oss, trodde vi i alla fall. Beatrice gasade i väg och jag som är något segare på att reagera, kom efter i en hög fart. Visserligen körde inte bilen i vårat håll, men vi sprang hela vägen hem ändå, just på grund av den adrenalinkicken man fick. Borde faktiskt erkänna att det i bland kan vara lite små kul med sådant.
Obehaglig skräckis
Det är inte ofta för mig jag brukar kolla på en skräckrulle sedan stänga av den precis innan allt läskigt börjar komma. Det blev nog första gången ikväll. Jag och Beatrice bestämde oss för att skippa ute trams och ha en mys kväll med en läskig film. Filmen var rätt så obehaglig faktiskt, det handlade om b.la. att man inte skulle störa döda lik. Därför blev sen så verklig på något sätt, och det blev inte direkt bättre av texen på framsidan av fodralet "Första filmen någonsin, inspelad med riktiga lik". Lite för mycket information tycker jag. Därför valde vi att stänga av och sätta på en sådan tjejig film det kan bli, nämligen "When in Rome" med Olsen tvillingarna. Det var betydligt mysigare och töntigare, vi hade en riktigt skön kväll faktiskt. Nu sitter jag med mitt chai té och klickar runt på bloggar. kisses
Pink
Efterlängtad fredag
Äntligen får man två lugna dagar. Synd bara att de kommer tillbringas bredvid skolböcker, i stället för roligheter. Men jag kan ändå tycka det är lite skönt att ta tag i allt så man får mindre i veckan då jag har massvis med prov. Fram till vecka 42 kommer det att bli hårdplugg eftersom våra lärare har valt att lägga i princip alla höstterminens prov just de kommande veckorna. Men när jag väl har tagit mig förbi dem så blir det tre styckna lugna veckor. 42 och 43 har vi prao ( kanske dags för mig att fråga runt lite ), och sedan vecka 44 kommer det efterlängtade höstlovet. Dagarna går så snabbt att man knappt hinner andas, men jag klagar inte. Jag längtar redan till jag börjar ettan och får träffa nya människor, efter tio år i samma skola, tröttnar man kan jag lova. Så klart älskar jag ändå mina söta Mälarhöjdare.
Min dag
Missing croatia, hating rain
Jag är tillbaka
Varje gång jag har tillgång till en dator klickar jag mig runt på alla möjliga bloggar, men främst mina favoriter. Bland de klickar jag också in på en viss, nämligen min egen. Varje gång den dammiga sidan öppnas hoppas jag på nytt ett inlägg. Men nej, ingen uppdatering. Jag har ett stort sug att börja skriva igen, att låta fingrarna flöda på tangentbordet så det glöder. Jag älskar ju att skriva, det är en av mina passioner, liksom att sjunga. Jag kan inte påstå att jag är bäst på något av dem. Men jag vill, och viljan gör att jag blir duktig. I alla fall för mig. Därför så ska jag börja med ett eller två, kanske till och med tre eller fyra inlägg per dag. Jag ska börja om och bli bra!
Kärlek
September
Ny månad och ny start. Jag tycker det faktiskt ska bli lite roligt att börja anstränga mig mera i skolan och få förbättrade resultat. Lyckades faktiskt ta tag i matteläxan igår och skrev en indledning till min Svenska kröninka. Nu ska jag ta mig igenom den här veckan och jobba på till hundratio procent. För jag kan ju inte mer än något längta till helgen, då föräldrar reser bort - skönt. Äntligen är det September också, nya pengar som leder till nya prylar.